Nu har det gått några dagar sedan den tredje delen i serien om Charlotta Silverstake släpptes. Kan berätta att det har varit några pirriga och underliga dagar. Varför? Jo, det gick bara ett halvt dygn innan boken fick det första betyget, strax efter kom också de första recensionerna. Skulle det bli hiss eller diss?
✨✨✨
Boktips hos Storytel
Men först så hörde både förlaget och flera författarkollegor av sig. De hade upptäckt att Storytel lagt upp en stor annons på deras startsida i ljudboks-appen. Gissa om jag blev glad! Jag visste att det var många, drygt 2 800 personer, som följde ”Trädgårdsgatan” som serien är döpt till. Men nu skulle förhoppningsvis ännu fler upptäcka Charlotta och hennes grannar i den lilla hålan på landet.
✨✨✨
Vilket mottagande?
Vad fick boken då för mottagande? Kan berätta att de första betygen var urusla, likaså recensionerna. Visst har jag hört att läsarna oftast har höga förväntningar på bokserier. Att uppföljaren ska vara minst lika bra som den första, om inte bättre. Men det konstiga är att de två första delarna i serien har fått betyg 4,1 – 4,2 i snitt. Alltså det är det som är konstigt utan att plötsligt sågades den tredje boken totalt. Kunde det verkligen stämma.
✨✨✨
Listknarka eller inte?
Jag vet flera författare som berättat att de INTE går in i de olika ljudboks-apparna för att se vad deras böcker fått för betyg. Medan andra berättat att de listknarkar. Med andra ord, att de går in och kikar och följer antal betyg och läser alla recensioner mest hela tiden. Själv försöker jag göra något mitt emellan. Det är klart att jag tittar, men inte så ofta.
✨✨✨
Nättroll
Men tillbaka till de första betygen och recensionerna. Jag vet att om jag läser och blir glad för de positiva recensionerna så borde jag också läsa de som är sämre. Men det är en sak som är så himla konstig … när jag klickade på personen som lämnat en kommentar om att boken var dålig, så upptäckte jag att person gjort så med alla böcker som den hade läst. Det var som att personen i fråga satt det i system. Jag minns att min förläggare har berättat om det här fenomenet tidigare och sagt att det inte är något att bry sig om. Att förlaget kallar dessa personer för nättroll. De personer som går in och ger uteslutande dåliga recensioner.
Själv undrar jag varför de gör så? Vad ska det vara bra för?
Om jag inte tycker att en bok är bra så slutar jag lyssna eller läsa och väljer en annan bok istället. Det är inget som jag har något behov av att berätta för andra. Men, men, alla är vi olika.
✨✨✨
Hålan 3 – Får högt betyg
Som sagt, nu har det gått ett par dagar och jag kan nog börja slappna av en aning. Just nu, när jag skriver det här, så finns det närmare sextio betyg hos Storytel och den tredje boken har fått betyget 4,0. Det har också kommit flera fina recensioner. Stort tack för det! Började nästan misströsta. Här är några av dem:
”Lika bra som de andra i serien! Trots att den va lång tog den slut för fort! Längtar redan efter en fortsättning.”
Marina A
”En sådan fantastiskt härlig bokserie detta är! Fullkomligt älskar denna berättelse om alla personer på Trädgårdsgatan. Skulle önska att det funnits ett hus för mig där …”
Kajsa C
”Helt klart super bra serie! Hoppas att författaren fortsätter att skriva om Charlotta.”
Camilla W
✨✨✨
Njuter av trädgården
Istället för att slungas mellan hopp och förtvivlan, så bestämde jag mig för att spendera några timmar i trädgården och att ta med Frasse på promenad. Tänker att det är bättre att skörda en del lök istället för att listknarka. Förhoppningsvis kommer det dyka fler positiva kommentarer framöver. För jag hoppas så klart att läsarna ska tycka att det är lika kul att läsa berättelsen om Charlotta och hennes vänner, som jag har tyckt det var att skriva den.
Provade att fläta löken, på samma sätt som jag brukar fläta vitlök. Får se om det fungerar eller inte.
Förutom att hänga en stund i trädgården så tog jag med Frasse på dagens lunchpromenad. Det är en perfekt stund att gå och fundera ut nya scener i kommande boken samtidigt som han får röra på sig. Men idag hade glasskiosken vid Mälaren öppet och det var stört omöjligt att få honom att bara promenera förbi. Frasse älskar nämligen mjukglass.
Jag vet att det inte är det bästa för en liten snuzzemagen. Men de är så himla snälla i glasskiosken att de lägger en pytteliten klick i en bägare. Gissa om Frasse var glad!
✨✨✨
Allt gott!
//Barbara